När en person avlider är det trots sorgen mycket praktisk saker som anhöriga behöver ordna. En avliden persons tillgångar och skulder utgör ett dödsbo och är en juridisk person. När en person avlider ska de efterlevande ta hand om dödsboet. Delägarna av dödsboet är efterlevande make eller maka, arvingar och testamentstagare.

Dödsboet existerar fram till att tillgångarna och skulderna upplöses genom ett arvskifte. Det uppstår inte sällan olika uppfattningar och meningsskiljaktigheter dödsbodelägarna emellan.

Det händer att dödsbodelägare är oense vad gäller fråga om hur egendom ska fördelas. Tingsrätten kan då utse en boutredningsman som tar över ansvaret. En boutredningsman är ansvarig över hanteringen av dödsboet. Boutredningsmannens främsta uppgift är att vidta nödvändiga åtgärder för boets utredning och få delägarna att komma överens. Som första uppgift har boutredningsmannen att förbereda boet för skifte. Boutredningsmannen kan även skifta arvet om dödsbodelägarna så önskar. Andra uppgifter som en boutredningsman har är bland annat att föra dödsboets talan i eventuella tvister, förvalta dödsboet, betala dödsboets skulder med de tillgångar som finns i dödsboet, försöka komma överens med borgenärerna om en situation uppstår där tillgångarna inte räcker för att betala skulderna samt ansöka om konkurs som en sista utväg om det inte går att komma överens med borgenärerna. Om dödsboets delägare inte kan komma överens trots att en boutredningsman har utsetts kan en skiftesman ta egna beslut. När det finns en boutredningsman som ansvarar över dödsboet blir denne automatisk skiftesman. En ny skiftesman kan endast utses om boutredningsmannen entledigas, d.v.s. befrias från uppdraget av tingsrätten. Trots att en skiftesman kan ta egna beslut är även dennes främsta uppgift att försöka ena boet. Ifall att skiftesmannen inte når framgång i detta kan denne verkställa ett tvångsskifte.

Lämna en kommentar