Att hantera arvsfrågor mitt i sorgen efter en närstående är bland det svåraste man kan ställas inför. Juridiken kan kännas överväldigande, och det är lätt att konflikter uppstår just när familjen behöver hålla ihop som mest.
Vi har arbetat med arvsrätt i Stockholm i över 20 år och vet att varje familjesituation är unik. Oavsett om det gäller att upprätta ett testamente, genomföra en bouppteckning eller lösa en tvist mellan arvingar finns vi här och guidar dig genom processen.
Vi tar hand om det juridiska så att du kan fokusera på det som verkligen betyder något. Från bouppteckning till arvskifte har du en erfaren jurist vid din sida.
Arvsrätten reglerar vad som händer med en persons tillgångar och skulder efter dödsfall. I grunden handlar det om vem som ärver vad, i vilken ordning och under vilka förutsättningar.
Reglerna finns framför allt i ärvdabalken, en av de äldsta lagarna i sin grundstruktur i svensk rätt. Men trots sin ålder uppdateras den löpande och det tillkommer ny praxis från domstolarna regelbundet. Det gör att arvsrätten kan vara svårare att navigera än vad man först tror.
De flesta tänker på arvsrätt först när någon gått bort. Men det finns goda skäl att planera i förväg. Ett genomtänkt testamente, tydliga villkor kring förskott på arv, eller kunskap om hur sambors och makars arvsrätt skiljer sig åt kan göra en enorm skillnad för de som står kvar. Det handlar inte bara om pengar, utan om att undvika onödiga konflikter i en redan svår tid.
Svensk arvsrätt bygger på ett system med tre arvsklasser. Det kan låta krångligt, men principen är faktiskt ganska logisk: man börjar med de närmaste släktingarna och rör sig utåt steg för steg om det saknas arvingar i en klass.
Den avlidnes barn ärver i första hand och delar lika. Om ett barn har avlidit träder dennes barn (alltså barnbarn till den avlidne) in i dess ställe. Det kallas istadarätt. Den här arvsklassen har alltid företräde framför alla andra, och barnen har dessutom ett särskilt skydd genom laglotten.
Finns inga bröstarvingar går arvet till den avlidnes föräldrar, som delar lika. Om en förälder inte lever träder den förälderns övriga barn in, det vill säga den avlidnes syskon. Halvsyskon har samma rätt som helsyskon i sin förälders gren av arvet.
Saknas arvingar i de två första klasserna går arvet till far- och morföräldrar samt deras barn, alltså mostrar, morbröder, fastrar och farbröder. Kusiner ärver dock inte. Om det inte finns någon arvinge i någon av de tre klasserna och inget testamente upprättats, tillfaller arvet Allmänna arvsfonden.
En viktig detalj som många missar: gifta par har en särställning. Den efterlevande maken eller makan ärver före gemensamma barn, som istället får ut sitt arv som efterarv vid den sist avlidnes bortgång. Men det gäller alltså inte särkullbarn, som har rätt att kräva ut sitt arv omedelbart. Det är en av de vanligaste källorna till konflikter vi ser.
Ett testamente är det viktigaste verktyget för den som vill styra hur kvarlåtenskapen ska fördelas. Utan testamente gäller den legala arvsordningen, vilket inte alltid stämmer med vad man själv önskar. Det gäller inte minst för sambor, som till skillnad från gifta par inte ärver varandra automatiskt.
Formkraven är strikta. Testamentet ska vara skriftligt, undertecknat av testatorn och bevittnat av två personer som båda är närvarande samtidigt. Vittnena får inte vara arvingar, nära släktingar eller personer under 15 år. Även till synes små misstag kan göra testamentet ogiltigt. Vi ser tyvärr alltför ofta att hemmagjorda testamenten inte håller juridiskt.
Den som anser att ett testamente inte speglar den avlidnes verkliga vilja kan klandra det. Klanderfristen är sex månader från det att arvingen delgavs testamentet. Grunder för klander kan vara att formkraven inte uppfyllts, att testatorn var påverkad av psykisk störning, eller att någon otillbörligt påverkat testatorns vilja. Det är en process som kräver juridisk kompetens, och vi har lång erfarenhet av att företräda klienter i den här typen av tvister.
Laglotten är en skyddsregel som garanterar att bröstarvingar alltid får en viss del av arvet, oavsett vad som står i ett testamente. Laglotten utgör hälften av den arvslott som barnet hade fått enligt den legala arvsordningen.
Låt oss ta ett konkret exempel. Om en person avlider och efterlämnar två barn som enda arvingar, är varje barns arvslott hälften av kvarlåtenskapen. Laglotten för varje barn blir då en fjärdedel. Resten, alltså den andra hälften, kan testatorn fritt förfoga över genom testamente.
Men laglotten är inte automatisk. Barnet måste aktivt begära jämkning av testamentet inom sex månader från det att de fick del av det. Missar man den fristen går rätten till laglotten förlorad. Det är en detalj som kan ha stora ekonomiska konsekvenser, och det är inte ovanligt att arvingar inte känner till den tidsfristen.
Laglottsskyddet gäller bara bröstarvingar, det vill säga barn och deras avkomlingar. Föräldrar, syskon och andra släktingar har ingen motsvarande rätt. Det innebär att du fritt kan testamentera bort hela din kvarlåtenskap om du inte har barn. Har du däremot barn kan de alltid kräva sin laglott, oavsett vad testamentet säger.
Särkullbarn, alltså barn från ett tidigare förhållande, har en särskild ställning i svensk arvsrätt som skiljer sig markant från gemensamma barns. Det är ett av de områden där det uppstår flest tvister och mest förvirring.
Grundregeln är denna: medan gemensamma barn får vänta med sitt arv tills båda föräldrarna gått bort, har särkullbarn rätt att kräva ut sin del av arvet direkt vid sin förälders bortgång. Det kan skapa allvarliga ekonomiska problem för den efterlevande maken eller makan, särskilt om bostaden utgör merparten av tillgångarna.
Det finns dock ett sätt att mjuka upp situationen. Genom testamente kan man be särkullbarnet att vänta med sitt arv, men de kan aldrig tvingas att avstå från sin laglott. Ett särkullbarn kan frivilligt välja att avstå till förmån för den efterlevande och istället få ut sitt arv som efterarv, precis som gemensamma barn. Men det är just det, ett frivilligt val.
När en person avlider bildas ett dödsbo. Dödsboet förvaltas av dödsbodelägarna gemensamt, eller av en utsedd boutredningsman, tills arvet är fördelat. Det är en process som kräver ordning, noggrannhet och ofta juridisk kompetens.
Första steget är att upprätta en bouppteckning. Den ska innehålla en fullständig redovisning av den avlidnes tillgångar och skulder vid dödsdagen. Bouppteckningen måste förrättas inom tre månader och sedan registreras hos Skatteverket inom fyra månader. Alla dödsbodelägare ska kallas till förrättningen.
Under boutredningen förvaltas dödsboet. Det kan innebära att betala räkningar, säga upp abonnemang, sälja fastigheter eller hantera skulder. I komplicerade dödsbon, eller när delägarna inte kan samarbeta, kan tingsrätten utse en boutredningsman. Vi tar regelbundet uppdrag som boutredningsman.
När bouppteckningen är registrerad och boutredningen avslutad kan arvskiftet genomföras. Det är då den faktiska fördelningen sker. Om alla dödsbodelägare är överens upprättas en arvskifteshandling sinsemellan. Vid oenighet kan en skiftesman utses av tingsrätten för att driva processen framåt.
I komplicerade dödsbon, eller när delägarna inte kan samarbeta, kan tingsrätten utse en boutredningsman. Det är en oberoende person, ofta en advokat, som tar över förvaltningen av dödsboet och ser till att allt sköts korrekt fram till arvskiftet. Det kostar pengar, men kan spara betydligt mer i utdragna konflikter.
Beskriv ditt ärende kort så återkommer vi inom 24 timmar.
Bred erfarenhet av arvsrätt
Över 500 arvsrättsliga ärenden genom åren
20+ års erfarenhet
Djup kunskap om arvsrätt och familjerätt
Rättsskydd och rättshjälp
Vi hjälper dig utnyttja ditt försäkringsskydd
Lokal närvaro i Stockholm
Personliga möten, inte bara telefon